第一千二百七十四章 随觉经,堕落经,第一损害经 增支部4集1经到3经

增支部4集1经到3经

南无世尊、阿罗汉、正等正觉者。

增支部

四集

第一个五十经

般荼村品

1 随觉经

如是我闻:一时,世尊住在跋耆国的般荼村。在那里,世尊对比丘们说:"诸比丘。"那些比丘回答说:"尊者。"世尊如是说:

"诸比丘,由于不了知、不通达四法,我和你们长久以来在轮回中流转。哪四法?诸比丘,由于不了知、不通达圣戒,我和你们长久以来在轮回中流转。诸比丘,由于不了知、不通达圣定,我和你们长久以来在轮回中流转。诸比丘,由于不了知、不通达圣慧,我和你们长久以来在轮回中流转。诸比丘,由于不了知、不通达圣解脱,我和你们长久以来在轮回中流转。诸比丘,现在这圣戒已被了知、通达,圣定已被了知、通达,圣慧已被了知、通达,圣解脱已被了知、通达,有爱已被断除,再有之因已尽,不再有未来的轮回。"

世尊如是说。说完之后,善逝、导师又说:

"戒、定、慧,以及无上解脱,

这些法已被有名声的乔达摩了知。

佛陀以证知宣说法,

灭苦的导师、具眼者已般涅槃。"

第一经。

2 堕落经

"诸比丘,不具足四法者,称为'从此法与律中堕落'。哪四法?诸比丘,不具足圣戒者,称为'从此法与律中堕落'。诸比丘,不具足圣定者,称为'从此法与律中堕落'。诸比丘,不具足圣慧者,称为'从此法与律中堕落'。诸比丘,不具足圣解脱者,称为'从此法与律中堕落'。诸比丘,不具足这四法者,称为'从此法与律中堕落'。

诸比丘,具足四法者,称为'不从此法与律中堕落'。哪四法?诸比丘,具足圣戒者,称为'不从此法与律中堕落'。诸比丘,具足圣定者,称为'不从此法与律中堕落'。诸比丘,具足圣慧者,称为'不从此法与律中堕落'。诸比丘,具足圣解脱者,称为'不从此法与律中堕落'。诸比丘,具足这四法者,称为'不从此法与律中堕落'。"

"堕落者再堕落,贪著者再来,

已作所作、乐于乐,安乐随安乐而来。"

第二经。

3 第一损害经

"诸比丘,具足四法的愚人、无智者、非善士,会损害、伤害自己,有过失、受智者指责,并造作许多不善。哪四法?不经调查、不深入了解就说不值得赞美者的赞美;不经调查、不深入了解就说值得赞美者的批评;不经调查、不深入了解就对不值得欢喜的事表示欢喜;不经调查、不深入了解就对值得欢喜的事表示不欢喜。诸比丘,具足这四法的愚人、无智者、非善士,会损害、伤害自己,有过失、受智者指责,并造作许多不善。

诸比丘,具足四法的智者、有智者、善士,不会损害、伤害自己,无过失、不受智者指责,并造作许多善。哪四法?经过调查、深入了解后说不值得赞美者的批评;经过调查、深入了解后说值得赞美者的赞美;经过调查、深入了解后对不值得欢喜的事表示不欢喜;经过调查、深入了解后对值得欢喜的事表示欢喜。诸比丘,具足这四法的智者、有智者、善士,不会损害、伤害自己,无过失、不受智者指责,并造作许多善。"

"赞美应受批评者,或批评应受赞美者,

他用口积累不幸,因此不幸而不得安乐。

在赌博中失财是小事,

更大的不幸是对善逝生恶意。

一百三十六涅哩浮陀年(一百三十六亿亿亿年),

加上五阿浮陀年(五亿亿年),

批评圣者的人会堕地狱,

因为他的言语和心意是邪恶的。"

第三经。

巴利语原版经文

Namo tassa bhagavato arahato sammāsambuddhassa.

Aṅguttaranikāyo

Catukkanipātapāḷi

1. Paṭhamapaṇṇāsakaṃ

1. Bhaṇḍagāmavaggo

1/ 1. Anubuddhasuttaṃ

1. Evaṃ me sutaṃ– ekaṃ samayaṃ bhagavā vajjīsu viharati bhaṇḍagāme. Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi– “bhikkhavo”ti. “Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṃ. Bhagavā etadavoca–

   “Catunnaṃ, bhikkhave, dhammānaṃ ananubodhā appaṭivedhā evamidaṃ dīghamaddhānaṃ sandhāvitaṃ saṃsaritaṃ mamañceva tumhākañca. Katamesaṃ catunnaṃ? Ariyassa, bhikkhave, sīlassa ananubodhā appaṭivedhā evamidaṃ dīghamaddhānaṃ sandhāvitaṃ saṃsaritaṃ mamañceva tumhākañca. Ariyassa, bhikkhave, samādhissa ananubodhā appaṭivedhā evamidaṃ dīghamaddhānaṃ sandhāvitaṃ saṃsaritaṃ mamañceva tumhākañca. Ariyāya, bhikkhave, paññāya ananubodhā appaṭivedhā evamidaṃ dīghamaddhānaṃ sandhāvitaṃ saṃsaritaṃ mamañceva tumhākañca Ariyāya, bhikkhave, vimuttiyā ananubodhā appaṭivedhā evamidaṃ dīghamaddhānaṃ sandhāvitaṃ saṃsaritaṃ mamañceva tumhākañca. Tayidaṃ, bhikkhave, ariyaṃ sīlaṃ anubuddhaṃ paṭividdhaṃ, ariyo samādhi anubuddho paṭividdho, ariyā paññā anubuddhā paṭividdhā, ariyā vimutti anubuddhā paṭividdhā, ucchinnā bhavataṇhā, khīṇā bhavanetti, natthi dāni punabbhavo”ti.

  Idamavoca bhagavā. Idaṃ vatvāna sugato athāparaṃ etadavoca satthā–

  “Sīlaṃ samādhi paññā ca, vimutti ca anuttarā.

  Anubuddhā ime dhammā, gotamena yasassinā.

  “Iti buddho abhiññāya, dhammamakkhāsi bhikkhunaṃ;

  Dukkhassantakaro satthā, cakkhumā parinibbuto”ti. Paṭhamaṃ.

2/ 2. Papatitasuttaṃ

   2. “Catūhi, bhikkhave, dhammehi asamannāgato ‘imasmā dhammavinayā papatito’ti vuccati. Katamehi catūhi? Ariyena, bhikkhave, sīlena asamannāgato ‘imasmā dhammavinayā papatito’ti vuccati. Ariyena, bhikkhave, samādhinā asamannāgato ‘imasmā dhammavinayā papatito’ti vuccati. Ariyāya, bhikkhave, paññāya asamannāgato ‘imasmā dhammavinayā papatito’ti vuccati. Ariyāya, bhikkhave, vimuttiyā asamannāgato ‘imasmā dhammavinayā papatito’ti vuccati. Imehi kho, bhikkhave, catūhi dhammehi asamannāgato ‘imasmā dhammavinayā papatito’ti vuccati.

   “Catūhi bhikkhave, dhammehi samannāgato ‘imasmā dhammavinayā apapatito’ti vuccati. Katamehi catūhi? Ariyena, bhikkhave, sīlena samannāgato ‘imasmā dhammavinayā apapatito’ti vuccati. Ariyena, bhikkhave, samādhinā samannāgato ‘imasmā dhammavinayā apapatito’ti vuccati. Ariyāya, bhikkhave, paññāya samannāgato ‘imasmā dhammavinayā apapatito’ti vuccati. Ariyāya, bhikkhave, vimuttiyā samannāgato ‘imasmā dhammavinayā apapatito’ti vuccati. Imehi kho, bhikkhave, catūhi dhammehi samannāgato ‘imasmā dhammavinayā apapatito’ti vuccatī”ti.

  “Cutā patanti patitā, giddhā ca punarāgatā;

  Kataṃ kiccaṃ rataṃ rammaṃ, sukhenānvāgataṃ sukhan’’ti. Dutiyaṃ.

3/ 3. Paṭhamakhatasuttaṃ

   3. “Catūhi bhikkhave, dhammehi samannāgato bālo abyatto asappuriso khataṃ upahataṃ attānaṃ pariharati, sāvajjo ca hoti sānuvajjo ca viññūnaṃ, bahuñca apuññaṃ pasavati. Katamehi catūhi? Ananuvicca apariyogāhetvā avaṇṇārahassa vaṇṇaṃ bhāsati, ananuvicca apariyogāhetvā vaṇṇārahassa avaṇṇaṃ bhāsati, ananuvicca apariyogāhetvā appasādanīye ṭhāne pasādaṃ upadaṃseti, ananuvicca apariyogāhetvā pasādanīye ṭhāne appasādaṃ upadaṃseti– imehi kho, bhikkhave, catūhi dhammehi samannāgato bālo abyatto asappuriso khataṃ upahataṃ attānaṃ pariharati, sāvajjo ca hoti sānuvajjo ca viññūnaṃ, bahuñca apuññaṃ pasavati.

   “Catūhi, bhikkhave, dhammehi samannāgato paṇḍito viyatto sappuriso akkhataṃ anupahataṃ attānaṃ pariharati, anavajjo ca hoti ananuvajjo ca viññūnaṃ, bahuñca puññaṃ pasavati. Katamehi catūhi? Anuvicca pariyogāhetvā avaṇṇārahassa avaṇṇaṃ bhāsati anuvicca pariyogāhetvā vaṇṇārahassa vaṇṇaṃ bhāsati, anuvicca pariyogāhetvā appasādanīye ṭhāne appasādaṃ upadaṃseti, anuvicca pariyogāhetvā pasādanīye ṭhāne pasādaṃ upadaṃseti– imehi kho, bhikkhave, catūhi dhammehi samannāgato paṇḍito viyatto sappuriso akkhataṃ anupahataṃ attānaṃ pariharati, anavajjo ca hoti ananuvajjo ca viññūnaṃ, bahuñca puññaṃ pasavatī”ti.

  “Yo nindiyaṃ pasaṃsati, taṃ vā nindati yo pasaṃsiyo.

  Vicināti mukhena so kaliṃ, kalinā tena sukhaṃ na vindati.

  “Appamatto ayaṃ kali, yo akkhesu dhanaparājayo.

  Sabbassāpi sahāpi attanā, ayameva mahantataro kali.

  Yo sugatesu manaṃ padosaye.

  “Sataṃ sahassānaṃ nirabbudānaṃ, chattiṃsatī pañca ca abbudāni.

  Yamariyagarahī nirayaṃ upeti, vācaṃ manañca paṇidhāya pāpakan”ti. Tatiyaṃ.

“第一千二百七十四章 随觉经,堕落经,第一损害经 增支部4集1经到3经” 的相关文章

第五章 谁才是真正保护好了自己的人?

相应部3相应5经/已自己守护经(憍萨罗相应/有偈篇/祇夜)有个时候,骄萨罗国的波斯匿王来到佛陀的住所,顶礼佛陀后,波斯匿王坐下对佛陀说:“世尊,我独自静坐的时候,内心生起了这样的念想:「谁保护好了自己?谁没有保护好自己?」世尊,我是这样回答这个问题的:任何人只要他们的身体行为做恶事,口说恶语,内心生...

第六章 富有后能够管束好自己的人很少

相应部3相应6经/少经(憍萨罗相应/有偈篇/祇夜)有个时候,骄萨罗国的波斯匿王来到佛陀的住所,顶礼佛陀后,波斯匿王在一旁坐下,他对佛陀说:“世尊,我独自静坐的时候,内心生起这样的念想:在世间获得大量财富、富甲天下的人,他们在获得巨额财富后,不沉迷享受,不放任自己胡作非为,不贪求对欲望的满足,不侵害别...

第十章 什么才是世间最大的捆绑和束缚?

相应部3相应10经/繫缚经(憍萨罗相应/有偈篇/祇夜)有个时候,有一大群罪犯被骄萨罗国的波斯匿王下令抓捕,这些罪犯一些人的身体被绳子捆绑,一些人的脚上被套上脚链,一些人全身都被套上锁链,他们垂头丧气的被官差押赴监狱关押。那个时候,有很多出家人在中午前穿好法衣,拿着饭钵到舍卫城中化缘饭食,他们看见了被...

第十五章 抢劫别人就是抢劫自己

相应部3相应15经/战斗经第二(憍萨罗相应/有偈篇/祇夜)有个时候,摩揭陀国的阿闍世王率领军队突袭占领了迦尸国,并且率领军队入侵骄萨罗国,骄萨罗国的波斯匿王仓促应战,由于准备不足,波斯匿王的军队出师不利,被阿闍世王的军队击败。波斯匿王退守骄萨罗国的首都舍卫城。波斯匿王在舍卫城中与大臣们紧急的召开军事...

第十八章 要与善友、善人、善的群体在一起

相应部3相应18经/善友经(憍萨罗相应/有偈篇/祇夜)有个时候,骄萨罗国的波斯匿王,来到佛陀的住所,顶礼佛陀后,他在一旁坐下,波斯匿王对佛陀说:“世尊,我独自静坐的时候,心中生起了这样的念想:世尊您曾经说过,要与善的团体、善的朋友、善的伴侣、善人在一起,不要与恶的团体、恶的朋友、恶的伴侣、恶人在一起...

第三十六章 耕种解脱的田地

2.优婆塞品相应部7相应11经/耕田婆罗堕若经(婆罗门相应/有偈篇/祇夜)有个时候,佛陀住在摩揭陀国一那罗的村庄中,有一天,婆罗堕若婆罗门正在让仆人赶着五百头牛犁地,播种。那时,佛陀中午前穿好法衣,拿着饭钵,来到婆罗堕若婆罗门耕田的地方化缘饭食。到了饭点,农作的仆人们拿着盆碗打菜吃饭。婆罗堕若婆罗门...