第一千三百六十三章 伽古陀长老经 增支部5集100经

100 伽古陀长老经


如是我闻——一时,世尊住在憍赏弥的瞿师罗园。当时,名为伽古陀的拘利族子,是尊者大目犍连的侍者,刚刚去世,转生到某个意生身的天界。他获得了这样的身体形态——像是二、三个摩揭陀村庄田地那么大。他以这种身体形态不伤害自己,也不伤害他人。


然后,伽古陀天子来到尊者大目犍连处;来到后,向尊者大目犍连礼敬,站在一旁。站在一旁的伽古陀天子对尊者大目犍连说:"尊者,提婆达多生起了这样的欲望:'我要领导比丘僧团'。尊者,提婆达多生起这个念头的同时,就失去了那种神通。"伽古陀天子说了这些。说完后,向尊者大目犍连礼敬,右绕后,就在那里消失了。


然后,尊者大目犍连来到世尊处,来到后,向世尊礼敬,坐在一旁。坐在一旁的尊者大目犍连对世尊说:


"尊者,名为伽古陀的拘利族子,是我的侍者,刚刚去世,转生到某个意生身的天界。他获得了这样的身体形态——像是二、三个摩揭陀村庄田地那么大。他以这种身体形态不伤害自己,也不伤害他人。然后,尊者,伽古陀天子来到我这里;来到后,向我礼敬,站在一旁。站在一旁的伽古陀天子对我说:'尊者,提婆达多生起了这样的欲望:我要领导比丘僧团。尊者,提婆达多生起这个念头的同时,就失去了那种神通。'尊者,伽古陀天子说了这些。说完后,向我礼敬,右绕后,就在那里消失了。"


"目犍连,你是否以心观察伽古陀天子之心而知道:'伽古陀天子所说的一切都是真实的,不会有其他情况'?""尊者,我是以心观察伽古陀天子之心而知道:'伽古陀天子所说的一切都是真实的,不会有其他情况'。""目犍连,保留这个言论!保留这个言论!现在那个愚痴的人将自己暴露出来。"


"目犍连,世间存在着这五种导师。哪五种?在这里,目犍连,有些导师虽然戒行不清净,却宣称:'我戒行清净','我的戒行清净、明亮、无染污'。他的弟子们知道他:'这位尊贵的导师虽然戒行不清净,却宣称"我戒行清净","我的戒行清净、明亮、无染污"'。如果我们告诉在家众,他会不高兴。若是他不高兴的事,我们怎么能用那个对他说呢?'他接受衣服、饮食、卧具、医药等必需品;他做什么,他自己会因此而被人认知。'目犍连,像这样的导师,弟子们在戒行方面保护他;而这样的导师期望弟子们在戒行方面保护自己。"


"再者,目犍连,有些导师虽然生活方式不清净,却宣称:'我的生活方式清净','我的生活方式清净、明亮、无染污'。他的弟子们知道他:'这位尊贵的导师虽然生活方式不清净,却宣称"我的生活方式清净","我的生活方式清净、明亮、无染污"'。如果我们告诉在家众,他会不高兴。若是他不高兴的事,我们怎么能用那个对他说呢?'他接受衣服、饮食、卧具、医药等必需品;他做什么,他自己会因此而被人认知。'目犍连,像这样的导师,弟子们在生活方式方面保护他;而这样的导师期望弟子们在生活方式方面保护自己。"


"再者,目犍连,有些导师虽然说法不清净,却宣称:'我的说法清净','我的说法清净、明亮、无染污'。他的弟子们知道他:'这位尊贵的导师虽然说法不清净,却宣称"我的说法清净","我的说法清净、明亮、无染污"'。如果我们告诉在家众,他会不高兴。若是他不高兴的事,我们怎么能用那个对他说呢?'他接受衣服、饮食、卧具、医药等必需品;他做什么,他自己会因此而被人认知。'目犍连,像这样的导师,弟子们在说法方面保护他;而这样的导师期望弟子们在说法方面保护自己。"


"再者,目犍连,有些导师虽然解说不清净,却宣称:'我的解说清净','我的解说清净、明亮、无染污'。他的弟子们知道他:'这位尊贵的导师虽然解说不清净,却宣称"我的解说清净","我的解说清净、明亮、无染污"'。如果我们告诉在家众,他会不高兴。若是他不高兴的事,我们怎么能用那个对他说呢?'他接受衣服、饮食、卧具、医药等必需品;他做什么,他自己会因此而被人认知。'目犍连,像这样的导师,弟子们在解说方面保护他;而这样的导师期望弟子们在解说方面保护自己。"


"再者,目犍连,有些导师虽然智见不清净,却宣称:'我的智见清净','我的智见清净、明亮、无染污'。他的弟子们知道他:'这位尊贵的导师虽然智见不清净,却宣称"我的智见清净","我的智见清净、明亮、无染污"'。如果我们告诉在家众,他会不高兴。若是他不高兴的事,我们怎么能用那个对他说呢?'他接受衣服、饮食、卧具、医药等必需品;他做什么,他自己会因此而被人认知。'目犍连,像这样的导师,弟子们在智见方面保护他;而这样的导师期望弟子们在智见方面保护自己。目犍连,这就是世间存在的五种导师。"


"然而我,目犍连,我戒行清净,宣称'我戒行清净','我的戒行清净、明亮、无染污'。弟子们不必在戒行方面保护我,我也不期望弟子们在戒行方面保护我。我生活方式清净,宣称'我的生活方式清净','我的生活方式清净、明亮、无染污'。弟子们不必在生活方式方面保护我,我也不期望弟子们在生活方式方面保护我。我说法清净,宣称'我的说法清净','我的说法清净、明亮、无染污'。弟子们不必在说法方面保护我,我也不期望弟子们在说法方面保护我。我解说清净,宣称'我的解说清净','我的解说清净、明亮、无染污'。弟子们不必在解说方面保护我,我也不期望弟子们在解说方面保护我。我智见清净,宣称'我的智见清净','我的智见清净、明亮、无染污'。弟子们不必在智见方面保护我,我也不期望弟子们在智见方面保护我。"第十。


伽古陀品第五。

其摄颂:

二种具足、解答、安乐,不动为第五。

听闻、谈论、森林、狮子,伽古陀为第十。

第二个五十经完成。


巴利语原版经文


AN.5.100/ 10. Kakudhatherasuttaṃ

   100. Evaṃ me sutaṃ– ekaṃ samayaṃ bhagavā kosambiyaṃ viharati ghositārāme. Tena kho pana samayena kakudho nāma koliyaputto āyasmato mahāmoggallānassa upaṭṭhāko adhunākālaṅkato aññataraṃ manomayaṃ kāyaṃ upapanno. Tassa evarūpo attabhāvapaṭilābho hoti– seyyathāpi nāma dve vā tīṇi vā māgadhakāni gāmakkhettāni. So tena attabhāvapaṭilābhena neva attānaṃ no paraṃ byābādheti.

   Atha kho kakudho devaputto yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṃ mahāmoggallānaṃ abhivādetvā ekamantaṃ aṭṭhāsi. Ekamantaṃ ṭhito kho kakudho devaputto āyasmantaṃ mahāmoggallānaṃ etadavoca– “devadattassa, bhante, evarūpaṃ icchāgataṃ uppajji– ‘ahaṃ bhikkhusaṅghaṃ pariharissāmī’ti. Sahacittuppādā ca, bhante, devadatto tassā iddhiyā parihīno”ti. Idamavoca kakudho devaputto. Idaṃ vatvā āyasmantaṃ mahāmoggallānaṃ abhivādetvā padakkhiṇaṃ katvā tatthevantaradhāyi.

   Atha kho āyasmā mahāmoggallāno yena bhagavā tenupasaṅkami upasaṅkamitvā bhagavantaṃ abhivādetvā ekamantaṃ nisīdi. Ekamantaṃ nisinno kho āyasmā mahāmoggallāno bhagavantaṃ etadavoca–

   “Kakudho nāma, bhante, koliyaputto mamaṃ upaṭṭhāko adhunākālaṅkato aññataraṃ manomayaṃ kāyaṃ upapanno hoti. Tassa evarūpo attabhāvapaṭilābho– seyyathāpi nāma dve vā tīṇi vā māgadhakāni gāmakkhettāni. So tena attabhāvapaṭilābhena neva attānaṃ no paraṃ byābādheti. Atha kho, bhante, kakudho devaputto yenāhaṃ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā maṃ abhivādetvā ekamantaṃ aṭṭhāsi. Ekamantaṃ ṭhito kho, bhante, kakudho devaputto maṃ etadavoca– ‘devadattassa, bhante, evarūpaṃ icchāgataṃ uppajji– ahaṃ bhikkhusaṅghaṃ pariharissāmīti. Sahacittuppādā ca, bhante, devadatto tassā iddhiyā parihīno’ti. Idamavoca, bhante, kakudho devaputto. Idaṃ vatvā maṃ abhivādetvā padakkhiṇaṃ katvā tatthevantaradhāyī”ti.

   “Kiṃ pana te, moggallāna, kakudho devaputto cetasā ceto paricca vidito– ‘yaṃ kiñci kakudho devaputto bhāsati sabbaṃ taṃ tatheva hoti, no aññathā’”ti? “Cetasā ceto paricca vidito me, bhante, kakudho devaputto– ‘yaṃ kiñci kakudho devaputto bhāsati sabbaṃ taṃ tatheva hoti, no aññathā’”ti. “Rakkhassetaṃ, moggallāna, vācaṃ! (rakkhassetaṃ, moggallāna, vācaṃ)! Idāni so moghapuriso attanāva attānaṃ pātukarissati

   “Pañcime, moggallāna, satthāro santo saṃvijjamānā lokasmiṃ. Katame pañca? Idha moggallāna, ekacco satthā aparisuddhasīlo samāno ‘parisuddhasīlomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddhaṃ me sīlaṃ pariyodātaṃ asaṃkiliṭṭhan’ti. Tamenaṃ sāvakā evaṃ jānanti– ‘ayaṃ kho bhavaṃ satthā aparisuddhasīlo samāno parisuddhasīlomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddhaṃ me sīlaṃ pariyodātaṃ asaṃkiliṭṭhan’ti. Mayañceva kho pana gihīnaṃ āroceyyāma, nāssassa manāpaṃ. Yaṃ kho panassa amanāpaṃ, kathaṃ naṃ mayaṃ tena samudācareyyāma– ‘sammannati kho pana cīvarapiṇḍapāta-senāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārena; yaṃ tumo karissati tumova tena paññāyissatī’ti Evarūpaṃ kho, moggallāna, satthāraṃ sāvakā sīlato rakkhanti; evarūpo ca pana satthā sāvakehi sīlato rakkhaṃ paccāsīsati.

   “Puna caparaṃ, moggallāna, idhekacco satthā aparisuddhājīvo samāno ‘parisuddhājīvomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddho me ājīvo pariyodāto asaṃkiliṭṭho’ti. Tamenaṃ sāvakā evaṃ jānanti– ‘ayaṃ kho bhavaṃ satthā aparisuddhājīvo samāno parisuddhājīvomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddho me ājīvo pariyodāto asaṃkiliṭṭho’ti. Mayañceva kho pana gihīnaṃ āroceyyāma, nāssassa manāpaṃ. Yaṃ kho panassa amanāpaṃ, kathaṃ naṃ mayaṃ tena samudācareyyāma– ‘sammannati kho pana cīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārena; yaṃ tumo karissati tumova tena paññāyissatī’ti. Evarūpaṃ kho, moggallāna, satthāraṃ sāvakā ājīvato rakkhanti; evarūpo ca pana satthā sāvakehi ājīvato rakkhaṃ paccāsīsati.

   “Puna caparaṃ, moggallāna, idhekacco satthā aparisuddhadhammadesano samāno ‘parisuddhadhammadesanomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddhā me dhammadesanā pariyodātā asaṃkiliṭṭhā’ti. Tamenaṃ sāvakā evaṃ jānanti– ‘ayaṃ kho bhavaṃ satthā aparisuddhadhammadesano samāno parisuddhadhammadesanomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddhā me dhammadesanā pariyodātā asaṃkiliṭṭhā’ti. Mayañceva kho pana gihīnaṃ āroceyyāma, nāssassa manāpaṃ. Yaṃ kho panassa amanāpaṃ, kathaṃ naṃ mayaṃ tena samudācareyyāma– ‘sammannati kho pana cīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārena; yaṃ tumo karissati tumova tena paññāyissatī’ti. Evarūpaṃ kho, moggallāna, satthāraṃ sāvakā dhammadesanato rakkhanti evarūpo ca pana satthā sāvakehi dhammadesanato rakkhaṃ paccāsīsati.

   “Puna caparaṃ, moggallāna, idhekacco satthā aparisuddhaveyyākaraṇo samāno ‘parisuddhaveyyākaraṇomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddhaṃ me veyyākaraṇaṃ pariyodātaṃ asaṃkiliṭṭhan’ti. Tamenaṃ sāvakā evaṃ jānanti– ‘ayaṃ kho bhavaṃ satthā aparisuddhaveyyākaraṇo samāno parisuddhaveyyākaraṇomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddhaṃ me veyyākaraṇaṃ pariyodātaṃ asaṃkiliṭṭhan’ti. Mayañceva kho pana gihīnaṃ āroceyyāma, nāssassa manāpaṃ Yaṃ kho panassa amanāpaṃ, kathaṃ naṃ mayaṃ tena samudācareyyāma– ‘sammannati kho pana cīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārena; yaṃ tumo karissati tumova tena paññāyissatī’ti. Evarūpaṃ kho, moggallāna, satthāraṃ sāvakā veyyākaraṇato rakkhanti; evarūpo ca pana satthā sāvakehi veyyākaraṇato rakkhaṃ paccāsīsati.

   “Puna caparaṃ, moggallāna, idhekacco satthā aparisuddhañāṇadassano samāno ‘parisuddhañāṇadassanomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddhaṃ me ñāṇadassanaṃ pariyodātaṃ asaṃkiliṭṭhan’ti. Tamenaṃ sāvakā evaṃ jānanti– ‘ayaṃ kho bhavaṃ satthā aparisuddhañāṇadassano samāno parisuddhañāṇadassanomhī’ti paṭijānāti ‘parisuddhaṃ me ñāṇadassanaṃ pariyodātaṃ asaṃkiliṭṭhan’ti. Mayañceva kho pana gihīnaṃ āroceyyāma, nāssassa manāpaṃ. Yaṃ kho panassa amanāpaṃ, kathaṃ naṃ mayaṃ tena samudācareyyāma – ‘sammannati kho pana cīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārena; yaṃ tumo karissati tumova tena paññāyissatī’ti. Evarūpaṃ kho, moggallāna, satthāraṃ sāvakā ñāṇadassanato rakkhanti; evarūpo ca pana satthā sāvakehi ñāṇadassanato rakkhaṃ paccāsīsati. Ime kho, moggallāna, pañca satthāro santo saṃvijjamānā lokasmiṃ.

   “Ahaṃ kho pana, moggallāna, parisuddhasīlo samāno ‘parisuddhasīlomhī’ti paṭijānāmi ‘parisuddhaṃ me sīlaṃ pariyodātaṃ asaṃkiliṭṭhan’ti. Na ca maṃ sāvakā sīlato rakkhanti, na cāhaṃ sāvakehi sīlato rakkhaṃ paccāsīsāmi. Parisuddhājīvo samāno ‘parisuddhājīvomhī’ti paṭijānāmi ‘parisuddho me ājīvo pariyodāto asaṃkiliṭṭho’ti. Na ca maṃ sāvakā ājīvato rakkhanti, na cāhaṃ sāvakehi ājīvato rakkhaṃ paccāsīsāmi. Parisuddhadhammadesano samāno ‘parisuddhadhammadesanomhī’ti paṭijānāmi ‘parisuddhā me dhammadesanā pariyodātā asaṃkiliṭṭhā’ti. Na ca maṃ sāvakā dhammadesanato rakkhanti, na cāhaṃ sāvakehi dhammadesanato rakkhaṃ paccāsīsāmi. Parisuddhaveyyākaraṇo samāno ‘parisuddhaveyyākaraṇomhī’ti paṭijānāmi ‘parisuddhaṃ me veyyākaraṇaṃ pariyodātaṃ asaṃkiliṭṭhan’ti. Na ca maṃ sāvakā veyyākaraṇato rakkhanti, na cāhaṃ sāvakehi veyyākaraṇato rakkhaṃ paccāsīsāmi. Parisuddhañāṇadassano samāno ‘parisuddhañāṇadassanomhī’ti paṭijānāmi ‘parisuddhaṃ me ñāṇadassanaṃ pariyodātaṃ asaṃkiliṭṭhan’ti. Na ca maṃ sāvakā ñāṇadassanato rakkhanti, na cāhaṃ sāvakehi ñāṇadassanato rakkhaṃ paccāsīsāmī”ti. Dasamaṃ.

  Kakudhavaggo pañcamo.

   Tassuddānaṃ–

   Dve sampadā byākaraṇaṃ, phāsu akuppapañcamaṃ.

  Sutaṃ kathā āraññako, sīho ca kakudho dasāti.

  Dutiyapaṇṇāsakaṃ samattaṃ.


“第一千三百六十三章 伽古陀长老经 增支部5集100经” 的相关文章

第十七章 什么方法可以让自己长久的获益?

相应部3相应17经/不放逸经(憍萨罗相应/有偈篇/祇夜)有个时候,骄萨罗国的波斯匿王来到佛陀的住所,顶礼佛陀后,他在一旁坐下,波斯匿王对佛陀说:“世尊,世间有没有一种方法,是可以让自己的现在世获得利益,也可以让自己的未来世获得利益呢?有没有让自己的当世和来世都能获得好处的方法呢?”佛陀说:“大王,有...

第三十一章 如何才能解开束缚和捆绑?

相应部7相应6经/结缚经(婆罗门相应/有偈篇/祇夜)有个时候,结缚婆罗门来到佛陀的住所,顶佛陀后,他在一旁坐下,结缚婆罗门对佛陀说:“世尊,世间的人被自己内心生起的念想束缚捆绑,被世间的事物事情束缚捆绑,世尊,谁才能解开这个束缚捆绑,谁才能从自己的念想和世间的事物事情中解脱出来呢?”这时,结缚婆罗门...

第三十九章 不孝的孩子不如拐杖

相应部7相应14经/大财富者经(婆罗门相应/有偈篇/祇夜)有个时候,舍卫城中一位家财万贯的婆罗门,他穿着破烂的衣服,灰头土脸的来到佛陀的住所,顶礼佛陀后这位婆罗门在一旁坐下。佛陀对这位婆罗门说:“婆罗门,你穿的衣服为何如此的破烂?如来看你好像很久都没有洗过澡了。你应该是舍卫城中的富翁吧,你怎么会变成...

第一百零九章 贪求是如何生起的

相应部14相应7经/种种想经(界相应/因缘篇/修多罗)有个时候,佛陀住在舍卫城的祇树林给孤独园。有一天,佛陀对出家弟子们说:“弟子们,以种种界(界解释,见第一百零八章)为前提条件生起种种念想,以种种念想为前提条件就会集中专注某种念想、思想。以种种集中专注的念想、思想为前提条件就会生起种种欲望,以种种...

第一百二十章 七类行为的人

相应部14相应26经/七种业的路径经(界相应/因缘篇/修多罗)有个时候,佛陀住在舍卫城的祇树林给孤独园。有一天,佛陀对出家弟子们说:“弟子们,世间的众生如同界(界解释,见第一百零三章)一样,相同特性的事物会聚集、合流到一起,也就是杀生害命的众生与杀生害命的众生聚集、合流到一起;偷盗的众生与偷盗的众生...

第一百二十六章 如何从各种界中解脱出来?

相应部14相应33经/如果没有这个经(界相应/因缘篇/修多罗)有个时候,佛陀住在舍卫城的祇树林给孤独园。有一天,佛陀对出家弟子们说:“弟子们,如果地界(地界解释,见第一百二十四章)没有吸引力(地界吸引力解释,见第一百二十五章),没有让众生渴爱、热爱的滋味,众生就不会对地界迷恋、沉迷、贪着。弟子们,就...