第一千三百九十九章 ,授具足戒经,依止经,沙弥经,五悭经,断悭经,初禅经,第二禅等七经,另一初禅经,另一第二禅等七经,分配饭食者经,增支部5集251经到272经

 (26) 第六品 授具足戒品


251 第一经 授具足戒经


"诸比丘,具足五法的比丘,可以授人具足戒。哪五法呢?在此,诸比丘,比丘具足无学的戒蕴;具足无学的定蕴;具足无学的慧蕴;具足无学的解脱蕴;具足无学的解脱知见蕴。诸比丘,具足此五法的比丘,可以授人具足戒。" 第一经。


252 第二经 依止经


"诸比丘,具足五法的比丘,可以给予依止。哪五法呢?在此,诸比丘,比丘具足无学的戒蕴,(中略)具足无学的解脱知见蕴。具足此(中略)可以给予依止。" 第二经。


253 第三经 沙弥经


"诸比丘,具足五法的比丘,可以摄受沙弥。哪五法呢?在此,诸比丘,比丘具足无学的戒蕴;具足无学的定蕴……具足无学的慧蕴……具足无学的解脱蕴……具足无学的解脱知见蕴。诸比丘,具足此五法的比丘,可以摄受沙弥。" 第三经。


254 第四经 五悭经


254. "诸比丘,有此五种悭吝。哪五种呢?住处悭、家族悭、利养悭、容色悭(即对赞誉的悭吝)、法悭——诸比丘,此是五种悭吝。诸比丘,在此五种悭吝之中,最可呵责的就是法悭。" 第四经。


255 第五经 断悭经


"诸比丘,为了断除、根绝五种悭吝,而修习梵行。为了断除、根绝哪五种呢?为了断除、根绝住处悭,而修习梵行;为了断除、根绝家族悭,(中略)为了断除、根绝利养悭……为了断除、根绝容色悭……为了断除、根绝法悭,而修习梵行。诸比丘,为了断除、根绝此五种悭吝,而修习梵行。" 第五经。


256 第六经 初禅经


"诸比丘,不断除此五法,则不能够证入初禅而住。哪五法呢?住处悭、家族悭、利养悭、容色悭、法悭——诸比丘,不断除此五法,则不能够证入初禅而住。


诸比丘,断除此五法,则能够证入初禅而住。哪五法呢?住处悭、家族悭、利养悭、容色悭、法悭——诸比丘,断除此五法,则能够证入初禅而住。" 第六经。


257到263 第七至第十三经 第二禅等七经


"诸比丘,不断除此五法,则不能够证入第二禅,(中略)不能够证入第三禅……不能够证入第四禅……不能够证得须陀洹果……不能够证得斯陀含果……不能够证得阿那含果……不能够证得阿罗汉果。哪五法呢?住处悭、家族悭、利养悭、容色悭、法悭——诸比丘,不断除此五法,则不能够证得阿罗汉果。


诸比丘,断除此五法,则能够证入第二禅,(中略)能够证入第三禅……能够证入第四禅……能够证得须陀洹果……能够证得斯陀含果……能够证得阿那含果……能够证得阿罗汉果。哪五法呢?住处悭、家族悭、利养悭、容色悭、法悭——诸比丘,断除此五法,则能够证得阿罗汉果。" 第十三经。


264 第十四经 另一初禅经


"诸比丘,不断除此五法,则不能够证入初禅而住。哪五法呢?住处悭、家族悭、利养悭、容色悭、不知恩不报恩——诸比丘,不断除此五法,则不能够证入初禅而住。


诸比丘,断除此五法,则能够证入初禅而住。哪五法呢?住处悭、家族悭、利养悭、容色悭、不知恩不报恩——诸比丘,断除此五法,则能够证入初禅而住。" 第十四经。


265到271 第十五至第二十一经 另一第二禅等七经


"诸比丘,不断除此五法,则不能够证入第二禅,(中略)第三禅……第四禅……须陀洹果……斯陀含果……阿那含果……不能够证得阿罗汉果。哪五法呢?住处悭、家族悭、利养悭、容色悭、不知恩不报恩——诸比丘,不断除此五法,则不能够证得阿罗汉果。


诸比丘,断除此五法,则能够证入第二禅,(中略)第三禅……第四禅……须陀洹果……斯陀含果……阿那含果……能够证得阿罗汉果。哪五法呢?住处悭、家族悭、利养悭、容色悭、不知恩不报恩——诸比丘,断除此五法,则能够证得阿罗汉果。" 第二十一经。


授具足戒品第六。


272 认可略说 第一经 分配饭食者经


"诸比丘,具足五法的比丘,不应被认可为分配饭食者。哪五法呢?随欲行事、随瞋行事、随痴行事、随怖行事、不知已分配与未分配者——诸比丘,具足此五法者,不应被认可为分配饭食者。


诸比丘,具足五法的比丘,应被认可为分配饭食者。哪五法呢?不随欲行事、不随瞋行事、不随痴行事、不随怖行事、知已分配与未分配者——诸比丘,具足此五法者,应被认可为分配饭食者。


诸比丘,具足五法的比丘,已被认可的分配饭食者,不应被派遣,(中略)应被派遣……应被认知为愚者……应被认知为智者……自己维护着被损害受伤的自己……自己维护着未被损害未受伤的自己……如同被运载放置般堕入地狱……如同被运载放置般生于天界。哪五法呢?不随欲行事、不随瞋行事、不随痴行事、不随怖行事、知已分配与未分配者——诸比丘,具足此五法的分配饭食者,如同被运载放置般生于天界。" 第一经。


巴利语原版经文


(26) 6. Upasampadāvaggo

AN.5.251/ 1. Upasampādetabbasuttaṃ

   251. “Pañcahi bhikkhave, dhammehi samannāgatena bhikkhunā upasampādetabbaṃ. Katamehi pañcahi? Idha, bhikkhave, bhikkhu asekhena sīlakkhandhena samannāgato hoti; asekhena samādhikkhandhena samannāgato hoti; asekhena paññākkhandhena samannāgato hoti; asekhena vimuttikkhandhena samannāgato hoti; asekhena vimuttiñāṇadassanakkhandhena samannāgato hoti. Imehi kho, bhikkhave, pañcahi dhammehi samannāgatena bhikkhunā upasampādetabban”ti. Paṭhamaṃ.


AN.5.252/ 2. Nissayasuttaṃ

   252. “Pañcahi, bhikkhave, dhammehi samannāgatena bhikkhunā nissayo dātabbo. Katamehi pañcahi? Idha, bhikkhave, bhikkhu asekhena sīlakkhandhena samannāgato hoti …pe… asekhena vimuttiñāṇadassanakkhandhena samannāgato hoti. Imehi …pe… nissayo dātabbo”ti. Dutiyaṃ.


AN.5.253/ 3. Sāmaṇerasuttaṃ

   253. “Pañcahi, bhikkhave, dhammehi samannāgatena bhikkhunā sāmaṇero upaṭṭhāpetabbo. Katamehi pañcahi? Idha, bhikkhave, bhikkhu asekhena sīlakkhandhena samannāgato hoti; asekhena samādhikkhandhena… asekhena paññākkhandhena… asekhena vimuttikkhandhena… asekhena vimuttiñāṇadassanakkhandhena samannāgato hoti. Imehi kho, bhikkhave, pañcahi dhammehi samannāgatena bhikkhunā sāmaṇero upaṭṭhāpetabbo”ti. Tatiyaṃ.


AN.5.254/ 4. Pañcamacchariyasuttaṃ

   254. “Pañcimāni bhikkhave, macchariyāni. Katamāni pañca? Āvāsamacchariyaṃ, kulamacchariyaṃ, lābhamacchariyaṃ, vaṇṇamacchariyaṃ, dhammamacchariyaṃ– imāni kho, bhikkhave, pañca macchariyāni. Imesaṃ kho, bhikkhave, pañcannaṃ macchariyānaṃ etaṃ paṭikuṭṭhaṃ, yadidaṃ dhammamacchariyan”ti. Catutthaṃ.


AN.5.255/ 5. Macchariyappahānasuttaṃ

   255. “Pañcannaṃ bhikkhave, macchariyānaṃ pahānāya samucchedāya brahmacariyaṃ vussati. Katamesaṃ pañcannaṃ? Āvāsamacchariyassa pahānāya samucchedāya brahmacariyaṃ vussati; kulamacchariyassa …pe… lābhamacchariyassa… vaṇṇamacchariyassa… dhammamacchariyassa pahānāya samucchedāya brahmacariyaṃ vussati. Imesaṃ kho, bhikkhave, pañcannaṃ macchariyānaṃ pahānāya samucchedāya brahmacariyaṃ vussatī”ti. Pañcamaṃ.


AN.5.256/ 6. Paṭhamajhānasuttaṃ

   256. “Pañcime, bhikkhave, dhamme appahāya abhabbo paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharituṃ. Katame pañca? Āvāsamacchariyaṃ, kulamacchariyaṃ, lābhamacchariyaṃ, vaṇṇamacchariyaṃ, dhammamacchariyaṃ– ime kho, bhikkhave, pañca dhamme appahāya abhabbo paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharituṃ.

   “Pañcime, bhikkhave, dhamme pahāya bhabbo paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharituṃ. Katame pañca? Āvāsamacchariyaṃ, kulamacchariyaṃ, lābhamacchariyaṃ, vaṇṇamacchariyaṃ, dhammamacchariyaṃ– ime kho, bhikkhave, pañca dhamme pahāya bhabbo paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharitun”ti. Chaṭṭhaṃ.


AN.5.257-263/ 7- 13. Dutiyajhānasuttādisattakaṃ

   257-263. “Pañcime bhikkhave, dhamme appahāya abhabbo dutiyaṃ jhānaṃ …pe… abhabbo tatiyaṃ jhānaṃ… abhabbo catutthaṃ jhānaṃ… abhabbo sotāpattiphalaṃ… abhabbo sakadāgāmiphalaṃ… abhabbo anāgāmiphalaṃ… abhabbo arahattaṃ sacchikātuṃ. Katame pañca? Āvāsamacchariyaṃ kulamacchariyaṃ, lābhamacchariyaṃ, vaṇṇamacchariyaṃ, dhammamacchariyaṃ– ime kho, bhikkhave, pañca dhamme appahāya abhabbo arahattaṃ sacchikātuṃ.

   “Pañcime, bhikkhave, dhamme pahāya bhabbo dutiyaṃ jhānaṃ …pe… bhabbo tatiyaṃ jhānaṃ… bhabbo catutthaṃ jhānaṃ… bhabbo sotāpattiphalaṃ… bhabbo sakadāgāmiphalaṃ… bhabbo anāgāmiphalaṃ… bhabbo arahattaṃ sacchikātuṃ. Katame pañca? Āvāsamacchariyaṃ, kulamacchariyaṃ, lābhamacchariyaṃ, vaṇṇamacchariyaṃ, dhammamacchariyaṃ– ime kho, bhikkhave, pañca dhamme pahāya bhabbo arahattaṃ sacchikātun”ti. Terasamaṃ.


AN.5.264/ 14. Aparapaṭhamajhānasuttaṃ

   264. “Pañcime bhikkhave, dhamme appahāya abhabbo paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharituṃ. Katame pañca? Āvāsamacchariyaṃ, kulamacchariyaṃ, lābhamacchariyaṃ, vaṇṇamacchariyaṃ, akataññutaṃ akataveditaṃ – ime kho, bhikkhave, pañca dhamme appahāya abhabbo paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharituṃ.

   “Pañcime, bhikkhave, dhamme pahāya bhabbo paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharituṃ. Katame pañca? Āvāsamacchariyaṃ, kulamacchariyaṃ, lābhamacchariyaṃ, vaṇṇamacchariyaṃ, akataññutaṃ akataveditaṃ – ime kho, bhikkhave, pañca dhamme pahāya bhabbo paṭhamaṃ jhānaṃ upasampajja viharitun”ti. Cuddasamaṃ.


AN.5.265-271/ 15- 21. Aparadutiyajhānasuttādisattakaṃ

   265-271. “Pañcime bhikkhave, dhamme appahāya abhabbo dutiyaṃ jhānaṃ …pe… tatiyaṃ jhānaṃ… catutthaṃ jhānaṃ… sotāpattiphalaṃ… sakadāgāmiphalaṃ… anāgāmiphalaṃ… arahattaṃ sacchikātuṃ. Katame pañca? Āvāsamacchariyaṃ, kulamacchariyaṃ, lābhamacchariyaṃ, vaṇṇamacchariyaṃ, akataññutaṃ akataveditaṃ– ime kho, bhikkhave, pañca dhamme appahāya abhabbo arahattaṃ sacchikātuṃ.

   “Pañcime, bhikkhave, dhamme pahāya bhabbo dutiyaṃ jhānaṃ …pe… tatiyaṃ jhānaṃ… catutthaṃ jhānaṃ… sotāpattiphalaṃ… sakadāgāmiphalaṃ… anāgāmiphalaṃ… arahattaṃ sacchikātuṃ. Katame pañca? Āvāsamacchariyaṃ, kulamacchariyaṃ, lābhamacchariyaṃ, vaṇṇamacchariyaṃ, akataññutaṃ akataveditaṃ– ime kho, bhikkhave, pañca dhamme pahāya bhabbo arahattaṃ sacchikātun”ti. Ekavīsatimaṃ.

  Upasampadāvaggo chaṭṭho.


AN.5.272/ 1. Sammutipeyyālaṃ

1. Bhattuddesakasuttaṃ

   272. “Pañcahi bhikkhave, dhammehi samannāgato bhattuddesako na sammannitabbo. Katamehi pañcahi? Chandāgatiṃ gacchati, dosāgatiṃ gacchati, mohāgatiṃ gacchati, bhayāgatiṃ gacchati, uddiṭṭhānuddiṭṭhaṃ na jānāti– imehi kho, bhikkhave, pañcahi dhammehi samannāgato bhattuddesako na sammannitabbo.

   “Pañcahi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bhattuddesako sammannitabbo. Katamehi pañcahi? Na chandāgatiṃ gacchati, na dosāgatiṃ gacchati, na mohāgatiṃ gacchati, na bhayāgatiṃ gacchati, uddiṭṭhānuddiṭṭhaṃ jānāti– imehi kho, bhikkhave, pañcahi dhammehi samannāgato bhattuddesako sammannitabboti.

   “Pañcahi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bhattuddesako sammato na pesetabbo …pe… sammato pesetabbo… bālo veditabbo… paṇḍito veditabbo… khataṃ upahataṃ attānaṃ pariharati… akkhataṃ anupahataṃ attānaṃ pariharati… yathābhataṃ nikkhitto evaṃ niraye… yathābhataṃ nikkhitto evaṃ sagge. Katamehi pañcahi? Na chandāgatiṃ gacchati, na dosāgatiṃ gacchati, na mohāgatiṃ gacchati, na bhayāgatiṃ gacchati, uddiṭṭhānuddiṭṭhaṃ jānāti– imehi kho, bhikkhave, pañcahi dhammehi samannāgato bhattuddesako yathābhataṃ nikkhitto evaṃ sagge”ti. Paṭhamaṃ.


“第一千三百九十九章 ,授具足戒经,依止经,沙弥经,五悭经,断悭经,初禅经,第二禅等七经,另一初禅经,另一第二禅等七经,分配饭食者经,增支部5集251经到272经” 的相关文章

第六章 富有后能够管束好自己的人很少

相应部3相应6经/少经(憍萨罗相应/有偈篇/祇夜)有个时候,骄萨罗国的波斯匿王来到佛陀的住所,顶礼佛陀后,波斯匿王在一旁坐下,他对佛陀说:“世尊,我独自静坐的时候,内心生起这样的念想:在世间获得大量财富、富甲天下的人,他们在获得巨额财富后,不沉迷享受,不放任自己胡作非为,不贪求对欲望的满足,不侵害别...

第十六章 不可轻视女子

相应部3相应16经/茉莉经(憍萨罗相应/有偈篇/祇夜)有个时候,骄萨罗国的波斯匿王来到佛陀的住所,顶礼佛陀后,他在一旁坐下。波斯匿王正在听佛陀说法,这个时候,有一个侍从前来拜见波斯匿王,他靠近波斯匿王的耳朵说:“陛下!祝贺您,茉莉王后,刚刚生了一位漂亮的公主。”这个侍从刚一说完话,波斯匿王立刻就闷闷...

第二十六章 杀死什么能让自己不生烦恼?

7.婆罗门相应1.阿罗汉品相应部7相应1经/大那若尼经(婆罗门相应/有偈篇/祇夜)有个时候,佛陀住在王舍城栗鼠饲养处的竹林中,那个时候,有一位叫婆罗堕若的婆罗门,他的妻子大那若尼对佛法僧三宝有坚固的信心。有一次大那若尼给婆罗堕若婆罗门送饭,不小心跌倒了,她虔诚恭敬的诵念三次:“南无本师释迦牟尼佛!南...

第五十二章 什么人才是如来认可的修行人?

相应部12相应14经/沙门婆罗门经第二(因缘相应/因缘篇/修多罗)有个时候,佛陀住在舍卫城的祇树林给孤独园,有一天,佛陀对出家弟子们说:“弟子们,任何的修行人、出家人,如果他们不明白缘起法(缘起法解释,见第四十八章、第四十九章),就不明白老死,就不明白老死的根源是什么,就不明白如何灭除老死,就不明白...

第六十六章 身体是属于谁的呢?

相应部12相应37经/非你们的经(因缘相应/因缘篇/修多罗)有个时候,佛陀住在舍卫城的祇树林给孤独园。有一天,佛陀对出家弟子们说:“弟子们,这个身体不是你们的,也不属于其他人或其他的事物。弟子们,你们现在的这个身体是你们过去的身体行为,口说言语,内心念想造作产生出来的,你们现在这个身体是过去行为、言...

第七十五章 痛苦熄灭的修行方法

6.苦品相应部12相应51经/审虑经(因缘相应/因缘篇/修多罗)有个时候,佛陀住在舍卫城的祇树林给孤独园。有一天,佛陀对出家弟子们说:“弟子们,为了除灭一切的痛苦而修行的人,应该如何去思量,如何去思索呢?”出家弟子们说:“世尊,我们修行的方法是世尊您教导给我们的,所以我们以世尊您所说的法为根本,以世...